Med den hastighet som vi utnyttjar den, förorenar den och tar bort från den idag – utan att ge något tillbaka – ser det inte särskilt bra ut för jordhälsan på denna planet. Vård och skydd av luft, vatten och den marina miljön har stått i centrum i den globala klimatdebatten i årtionden. Enligt Plastic Change är dock innehållet av mikro- och nanoplaster i jordbruksjord nu beräknat vara upp till 4-23 gånger högre än dess koncentration i havet. Detta är förvånande, med tanke på hur mycket mediautrymme som erbjuds plast i havet och hur lite till plast i jorden och jordhälsa i allmänhet. Naturligtvis är all plastförorening negativ, oavsett värdämnet, men denna kunskap gör det dags att lägga till jordhälsa på listan över prioriteringar.

Jord spelar en central roll i cirkulariteten i hela bioekonomin och är en viktig utgångspunkt för vår hela existens, inte att tala om grunden för alla livsmedelskedjor och för biologisk mångfald på jorden. Dess hälsotillstånd försämras snabbt, och som sådan bör den få en plats på den centrala scenen. Med en extra strålkastare eller två.

Det finns två huvudproblem med den försämrade jordhälsan:

1. Vi kommer inte att ha någon jord kvar.
2. Det kan ta upp till 1 000 år att skapa ett 2–3-centimeter lager jord.

Om några få ord till, utan hälsosam arbetsjord kommer vi inte att ha någon jordbruksmark kvar som kan odla grödor, frukter och grönsaker för att föda oss alla. Och med den hastighet som vi utnyttjar den, förorenar den och tar bort från den, utan att ge något tillbaka till den – vi har inte råd att vänta 1 000 år på en liten, liten 2-3 centimeter.

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)3,4 kan hela det övre jordlagret vara borta om 60 år, om den nuvarande nedbrytningshastigheten fortsätter. Och med cirka en tredjedel av världens jord redan degraderad måste vi göra något snabbt. Varje år går ungefär en miljard ton jord förlorad på grund av erosion, och jorden lider nu av förlust av organiskt material, förorening, förlust av biologisk mångfald, salinisering, överutnyttjande och utsläpp av föroreningar. Hälsosam jord skulle dock stärka vår motståndskraft och sårbarhet för klimatförändringar, och så måste vi fokusera på hur vi kan GIVA tillbaka till bioekonomin och inte bara TA från den, för att uppnå en hälsosammare jord.

En fantastisk bidragande lösning är faktiskt inom räckhåll. Bokstavligen. Det råkar bara vara så att du och jag (och resten av mänskligheten) varje år slösar bort cirka 1,3 miljarder ton mat – rester, skrot, fruktskal, grönsaksskal, etc. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av den totala mängden mat som produceras för mänsklig konsumtion årligen. En kolossal men oundviklig mängd som vi kallar avfall, MEN... för vår jord och jordbruksmark är det bättre än guld!