Med den takt vi i dag utnyttjar, förorenar och utarmar jorden – utan att ge något tillbaka – ser framtiden för jordhälsan inte särskilt ljus ut.
Omsorg om luft, vatten och marina miljöer har dominerat klimatdebatten i årtionden. Samtidigt visar uppskattningar från Plastic Change att mängden mikro- och nanoplaster i jordbruksjord kan vara 4–23 gånger högre än i havet. Det är anmärkningsvärt med tanke på hur mycket uppmärksamhet plast i haven får, jämfört med hur lite fokus som läggs på plast i jorden och jordhälsa i stort. All plastförorening är givetvis negativ, oavsett var den hamnar – just därför behöver jordhälsan lyftas högre upp på agendan.
Jorden är en grundförutsättning för bioekonomins cirkularitet, för alla näringskedjor och för jordens biologiska mångfald. När jordens hälsa försämras snabbt förtjänar den mer uppmärksamhet – gärna mer än en strålkastare.
Kort sagt: utan frisk och fungerande jord finns ingen åkermark som kan producera de grödor, frukter och grönsaker vi behöver. Och med dagens tempo i utarmning och förorening kan vi inte vänta 1 000 år på att det ska bildas ynka 2–3 centimeter ny jord.
Det finns två huvudsakliga problem med den försämrade jordhälsan:
- Vi riskerar att inte ha någon jord kvar.
- Det kan ta upp till 1 000 år att bilda ett 2–3 centimeter tjockt jordlager.
Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) kan det översta jordlagret vara borta inom 60 år om dagens takt i jordförstöringen fortsätter. Redan i dag är omkring en tredjedel av världens jord degraderad, och varje år förloras runt en miljard ton jord till följd av erosion. Samtidigt drabbas jorden av brist på organiskt material, föroreningar, minskad biologisk mångfald, saltuppbyggnad och överutnyttjande.
Frisk jord är däremot en viktig del av lösningen och stärker vår motståndskraft mot klimatförändringar. Därför behöver vi fokusera på hur vi kan ge tillbaka till bioekonomin – inte bara ta – för att förbättra jordhälsan.
Mycket av lösningen finns dessutom nära oss. Varje år slänger mänskligheten omkring 1,3 miljarder ton mat, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av all mat som produceras för konsumtion. Det som ofta ses som avfall är i själva verket en värdefull resurs – och för våra åkrar kan det vara mer värdefullt än guld.
Att ta tillvara på den värdefulla resurs som finns i organiskt ”avfall” är en stor och kontinuerlig möjlighet att ge tillbaka till bioekonomin. Genom att sortera, samla in och kompostera detta material och återföra det till åkrarna kan näringsämnen och mikroorganismer stärka jordens hälsa och göra den mer motståndskraftig mot exempelvis torka och kraftiga regn.
Det viktigaste är att detta bidrar till att hålla jorden bördig och möjliggör hållbar livsmedelsproduktion inom en värdeskapande cirkulär ekonomi. Att återföra organiskt material till jorden förbättrar jordkvaliteten på ett påtagligt sätt – vilket gör insamling och kompostering till ett hållbart, effektivt och meningsfullt sätt att stärka vår jord.
Det är också viktigt att göra detta på ett sätt som inte kontaminerar avfallet med mikroplast på vägen från kök till åker. Vid användning av vanliga plastpåsar för matavfall är det i praktiken oundvikligt att mikroplastfragment blandas med det organiska avfallet och hamnar i jorden när komposten sprids. Eftersom konventionell plast inte bryts ned byggs plastföroreningarna i åkermarken successivt på för varje nytt lager kompost.
Genom att i stället använda en certifierad, helt komposterbar påse kan risken för denna typ av kontaminering elimineras. En komposterbar avfallspåse fungerar och ser ut som en vanlig plastpåse, men skillnaden är att den bryts ned tillsammans med avfallet och inte lämnar några bestående mikroplastrester i kompost eller biopulpa. Även om små fragment skulle hamna i jorden är de inte skadliga och bryts så småningom ned helt.
Som om det inte vore nog har den här typen av biopåse visat sig ha en dold superkraft – utöver den uppenbara fördelen att den inte skapar mikroplast. Studier i flera EU-länder visar att när sorterat matavfall samlas in i biopåsar istället för i vanliga plastpåsar, ökar både mängden och kvaliteten på det insamlade matavfallet avsevärt. Va!?
Det är en indirekt effekt – påsens verkliga styrka ligger i att den faktiskt förändrar människors beteenden till det bättre. Det leder till mycket högre kvalitet på komposten, vilket i slutändan förbättrar vår jord.
Så – byt påse, och ge något tillbaka till bioekonomin …
