Vi vet alla att jorden behöver näring för att förbli bördig – men visste du att jord är en begränsad resurs? Det förväntas att mängden odlingsbar jord per person i världen kommer att halveras till år 2050 på grund av exploatering, erosion och avskogning.
Novamont är en global ledare inom bioekonomi, och vd Catia Bastioli är en pionjär inom utveckling av produktionsprocesser och produkter som kan bidra till att avkarbonisera ekonomin – det vill säga minska CO₂-utsläppen. ”Vi producerar inte bara produkter. Alla är överens om att det är bra att skapa hållbara produkter. Men vi måste också vara medvetna om vilken ekonomisk tankemodell vi vill sträva efter. Förutom produkter måste det också finnas ett fokus på människors livskvalitet”, förklarar Catia Bastioli.

”Jord är inte en förnybar resurs och det tar mer än 2 000 år att bilda ett jordlager på 10 cm. Men våra liv är beroende av jorden – all matproduktion börjar i jorden, och jorden binder enorma mängder CO₂ som annars skulle släppas ut i atmosfären. Trots detta bedömer FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation att 33 % av planetens jordar är degraderade och skadade av kemisk förorening, försurning, näringsobalans och mer,” säger Novamonts vd Catia Bastioli.
”Om alla visste att markens bördighet – grunden för vår livsmedelsförsörjning – inte är förnybar, skulle det vara mycket lättare att skapa en känsla av individuellt och kollektivt ansvar.” ”De kombinerade effekterna av klimatförändringar och utarmad jord kan, under de kommande 30 åren, halvera jordbruksproduktionen i vissa torkdrabbade regioner. Globalt behöver vi mycket mer organiskt material, och en omfattande utsortering av matavfall och organiskt material kan bidra till just detta,” säger Catia Bastioli.
Vad är en cirkulär ekonomi?
En cirkulär ekonomi tar oss bort från den linjära ta–tillverka–slänga-modellen och leder oss mot en mer miljövänlig ekonomi där produktion och konsumtion sker i ett slutet kretslopp. I en cirkulär ekonomi måste materialen vara förnybara, och det är avgörande att undvika avfall och resursslöseri genom att utforma material, produkter och affärsmodeller som bygger på återanvändning.
Kompostering är en nedbrytningsprocess som genererar koldioxid – vilket är betydligt mindre skadligt för den globala uppvärmningen än metangas. Förutom koldioxid innehåller kompost även andra näringsämnen som kan berika och förbättra jordens kvalitet. Genom att använda kompost vid odling kan vi minska behovet av konstgödsel och bevattning.
Hållbara produkter som är biologiskt nedbrytbara, exempelvis komposterbar bioplast, kan bidra till att undvika ansamling av icke-naturliga och icke-nedbrytbara föroreningar i miljön – såsom traditionell plast. Detta leder till förbättrad jord- och vattenkvalitet som stärker ekosystemet. Jord och vatten behåller sin kvalitet och blir en integrerad del av återuppbyggnad och produktion.
När kommuner använder konventionella plastpåsar för att samla in matavfall hamnar rester från påsarna på jordbruksmarken. År efter år ackumuleras plasten och gör våra jordar sämre med tiden. En komposterbar Biobag bryts däremot ned i jorden och blir till vatten, CO₂ och humus.
”Endast två procent av all plast som förbrukas i världen återanvänds för samma syfte, och endast 12 % materialåtervinns till produkter av lägre kvalitet än originalet (så kallad downcycling). Produktion och konsumtion måste bli cirkulära så att vi använder så få resurser som möjligt, använder dem klokt och därefter säkerställer att de kan återanvändas. Mycket av den tunna plastförpackning som används för livsmedel är svår att återvinna och är ofta förorenad av matrester. Om denna typ av förpackning tillverkades av komposterbar plast – och vi samtidigt hade fler komposteringsanläggningar – skulle denna vanliga förpackningstyp kunna samlas in tillsammans med matavfall och komposteras. Detta skulle också leda till att den del som fortfarande består av konventionell plast blir renare och därmed lättare att återvinna,” förklarar Catia Bastioli.
European Bioplastics har tydliga riktlinjer för när komposterbar plast är att föredra framför konventionell plast:
- Matavfallspåsar
- Mycket tunna plastpåsar / påsar för frukt och grönt
- Tepåsar
- Kaffekapslar, kaffepods, kaffefilter
- Etiketter på frukt
- Plastfilm (och/eller i kombination med) etiketter för färska produkter
- Pappershanddukar
- Engångsartiklar som muggar, brickor, tallrikar, bestick
- Flexibla multimaterialförpackningar för färskvaror















